Efter mitt förra inlägg så läste jag igenom det och insåg att JAG är den enda som kan förändra mitt läge. Ringde min polare och föreslog en fika på stan vilket vi genomförde och det var som tändvätska för mig. Jag saknar ju sociala kontakter och det var tur att vi tog den där fikan för nu mår jag betydligt bättre än innan. Helt ärligt, jag ser inte ut som om jag hade gått igenom en köttkvarn i nyllet längre vilket bidrog till alltihop.
Sen ringde jag upp lite vänner och pratade med dom och även detta fick mig att känna tillhörighet till alla mina medmänniskor.
Så imorgon har jag krävt att en annan vän ska komma till huset annars hämtar vi henne. Det börjar lösa sig liksom!!
Lajter!
Sen ringde jag upp lite vänner och pratade med dom och även detta fick mig att känna tillhörighet till alla mina medmänniskor.
Så imorgon har jag krävt att en annan vän ska komma till huset annars hämtar vi henne. Det börjar lösa sig liksom!!
Lajter!
Inlägg
Ja du Jonny...alla är vi olika hur vi löser problem och handskas med konflikter mm ...det gäller att inte ge upp...ta och njuta när allt är bra.jag lever med ångest,depressioner....ett par gånger om året ...jag skulle kunna ta medicin mot detta men mådde pyton av det jag blev erbjuden.så det blir att stå ur med helvetet i några veckor som det pågår....ja vet ju det vänder och då mår ja så bra igen.livet går upp och ner för alla.förr tog man det lätta droga ner sig och blev avtrubbad och känslo kall....dit vill man inte igen. Kämpa på nu Jonny.marie.
SvaraRaderaHej Marie!
SvaraRaderaJo det är ju det det handlar om, att för sin egen skull hitta en överkomlig lösning på sina problem. En sak som jag genast tänker på är hur jag hade det och i och med det så infinner sig en panik känsla som jag inte är tillfreds med. Jag har gjort så mycket dumt i stunder som dom här och det har kostat mig fängelse och det är inte bra. Så om jag måste slåss för min medicin så kommer jag göra detta tills jag dör. Hellre det än alternativet om jag säger så.
Som du skriver-Dit vill man inte igen.....kram