08 november 2012

Ny upptäckt!

Eller ett par stycken kanske vore på sin plats att skriva.
Först: Jag har slutat upp med antidepressiva medicinen och nu har jag börjat att känna igen. Jag har märkt att jag gjort saker jag inte velat göra vilket då självklart samlat ihop sig till en stor ryggsäck/ångest. Lösningen på det här då?
Kanske inte det första man tänker på men för min del så handlade det om att ta nya beslut, värdera vad som är viktigt i MITT liv.
Detta har då lett till att jag mår så fantastiskt bra, och har gjort ett bra tag nu. Jag har dragit mig tillbaka från situationer som jag inte först fattat att det var dessa som satte sina spår i mitt mående. Nu vet jag vad det var, har ändrat mig, beslutat mig och jag har sån där lyckokänsla. Dessutom har ren fakta även fått andra att kliva in i ledet och insett att vissa saker inte kan fortgå då detta sätter sig i deras mående. Precis på samma sätt som det gjorde hos mig.

Andra:
Jag är kär!

Jag har varit det skitlänge egentligen. Frånvaron av medicinen har fått mina känslor att stegra sig duktigt. Igår skrev jag och sa det till henne. Det blev tyst från henne. Tro jag det, när vi var tillsammans så slutade det jävligt plötsligt, av mig.
Man kan väl ångra sig för fan, eller!??!!!

Jag väntar lite på att HON ska höra av sig och jag känner mig så totalt vuxen igen. Hör hon av sig så hör hon av sig, så tänker jag.
Hon har en positiv inverkan på mig och jag blir bara så glad då vi pratar. Vi skrattar massor och det är väl så det ska va antar jag. Återkommer om hur det utvecklar sig, but me happy!

Tomas Di Leva sjöng " Vem ska man tro på tro på tro på när allt är så här......ungefär så. Ja ni mina läsare, det är nog nåt av det svåraste vi människor kan ta ställning till. Jag har, anser jag, blivit förd bakom ljuset riktigt ordentligt-Igen.
Men det kommer komma nåt bra ur detta det är jag övertygad om alla redan. Det kommer att kännas, det kommer att ifrågasättas, det kommer bortförklaras.....
Själv tog jag mod till mig efter flera dagars information att be en viss person om ursäkt, detta offentligt. Jag trodde inte det skulle kännas så mycket som det gjorde och jag grät, jag sa förlåt, det har aldrig varit min mening att såra bara försöka hålla en rak linje. Ursäkten god togs och ännu mera tårar fick fritt spelrum likt stora containrar med vatten.
Jag växte i mig själv rejält och kommer inte lyssna på människor som vill än illa mera, fast det är inte det lättaste att avgöra vilka dom är. Jag tror från och med nu på att magkänslan ska få leda mig i beslut om något verkar märkligt.
Ja just det, alla ni örebroare kanske vill hålla er inomhus när jag ska ut i trafiken och då är den 28 ett bra datum att ta till sig :=)))).
Lajter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig


Använt droger i 23 år men bestämde mig för att lägga av med det i Januari den 5 2008. Har varit drogfri sedan dess och uppfyllt en del av mina mål. Läs i bloggen.....

Etiketter