Jo, men så är det ju. Efter 3 dagar i Motala så är jag totalt död när jag kommer hem igen. Jag sover typ 2 dygn och det gör att saker jag ska göra hamnar på andra plats. Jag skulle tex varit på kurs över dagen idag men orkade inte slå upp mina ögon då jag skulle. Istället blev det sovmorgon igen och jag tror då att detta har med min resa till Motala att göra. Det blir ju en del alkohol men jag ser inte det som ett problem faktiskt. Det hade varit mycket värre om jag tex varit på bolaget kl.10.00 måndag morgon men så är inte fallet.
Jag fick min Samsung SIII av min dotter och hennes pojkvän och jag är så glad att dom tror på mig gällande att betala dom futtiga 399kr/mån som det kostar. Men jag var inställd på att jag skulle få ha det som jag hade det med comviq. Nu har jag Halebop rubbet, 399 varje månad, 200 fria samtal, 5000 sms, 4gb surf, jag kan inte bli lyckligare än så här.
Jo förresten, om jag själv fått stå på abonnemanget så hade varit ett kvitto på allt jag gjort efter år 2008. Men varför ha så bråttom. Jag drömmer ju om att kunna köpa ett hus, inreda set som jag vill och ha massor av vänner på besök. Ett normalt liv alltså.
Idag har jag varit hos min bästa vän och försökt hjälpa han att komma ur sitt dåliga mående, tyvärr så når jag inte fram till honom utan han har en massa försvar till både det ena och det andra. jag har visserligen gått igenom mer eller mindre samma saker och jag har min inställning till allt det här. Så länge man hittar människor som stöder det man säger så kommer det inte leda till nåt bra, MIN åsikt.
Jag tog kontakt och berättade att jag har en viss åsikt till hans medverkande i det vi har tillsammans. Självklart så kom det att jag då var ute efter hans plats i styrelsen. Det kan vara så, eller så ser jag att det ätt ohållbart det som händer nu i föreningens anda. Det senare är det jag oroar mig över.
Men jag har tagit ett beslut om att det får vara nog med detta nu, och jag struntar i att vad som är orsaken faktiskt. Jag ser detta som att föreningen inte mår bra av detta, punkt.
Nu känner jag bara att jag vill käka och gå vidare med mitt liv, att få fortsätta att må bra för det hänger helt och hållet på min inställning om hur jag vill ha det. Jag har fått må bra i flera månader nu och jag bara vill att det ska få fortsätta för jag är värd allt det som det ger. En kompis sa till mig som jag snackade med om problemet, -Att det viktigaste är att du själv mår bra, annars kan jag inte hjälpa andra. Det är sådana här påminnelser jag behöver få höra. JAG VET att jag varit andra till hjälp och det ger en liten hybris att fortsätta. Men jag skulle jätte gärna vilja att dom som fått hjälp från mig skulle skriva ett mejl och säga det till min vän att kanske lita på det jag säger.
Snacka om att inte fatta att det fungerar utan hjälp.
Lajter!
Jag fick min Samsung SIII av min dotter och hennes pojkvän och jag är så glad att dom tror på mig gällande att betala dom futtiga 399kr/mån som det kostar. Men jag var inställd på att jag skulle få ha det som jag hade det med comviq. Nu har jag Halebop rubbet, 399 varje månad, 200 fria samtal, 5000 sms, 4gb surf, jag kan inte bli lyckligare än så här.
Jo förresten, om jag själv fått stå på abonnemanget så hade varit ett kvitto på allt jag gjort efter år 2008. Men varför ha så bråttom. Jag drömmer ju om att kunna köpa ett hus, inreda set som jag vill och ha massor av vänner på besök. Ett normalt liv alltså.
Idag har jag varit hos min bästa vän och försökt hjälpa han att komma ur sitt dåliga mående, tyvärr så når jag inte fram till honom utan han har en massa försvar till både det ena och det andra. jag har visserligen gått igenom mer eller mindre samma saker och jag har min inställning till allt det här. Så länge man hittar människor som stöder det man säger så kommer det inte leda till nåt bra, MIN åsikt.
Jag tog kontakt och berättade att jag har en viss åsikt till hans medverkande i det vi har tillsammans. Självklart så kom det att jag då var ute efter hans plats i styrelsen. Det kan vara så, eller så ser jag att det ätt ohållbart det som händer nu i föreningens anda. Det senare är det jag oroar mig över.
Men jag har tagit ett beslut om att det får vara nog med detta nu, och jag struntar i att vad som är orsaken faktiskt. Jag ser detta som att föreningen inte mår bra av detta, punkt.
Nu känner jag bara att jag vill käka och gå vidare med mitt liv, att få fortsätta att må bra för det hänger helt och hållet på min inställning om hur jag vill ha det. Jag har fått må bra i flera månader nu och jag bara vill att det ska få fortsätta för jag är värd allt det som det ger. En kompis sa till mig som jag snackade med om problemet, -Att det viktigaste är att du själv mår bra, annars kan jag inte hjälpa andra. Det är sådana här påminnelser jag behöver få höra. JAG VET att jag varit andra till hjälp och det ger en liten hybris att fortsätta. Men jag skulle jätte gärna vilja att dom som fått hjälp från mig skulle skriva ett mejl och säga det till min vän att kanske lita på det jag säger.
Snacka om att inte fatta att det fungerar utan hjälp.
Lajter!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar