24 oktober 2012

Hur jag än gör så verkar det bli helt fel?!?!?

Då va det dags igen då. JAG är uppenbarligen ett jävligt omtyckt ämne att prata skit om, men varför??
Har jag ett mer intressant liv än dom tex?
-Nopp.
Är jag så förbannat mycket snyggare än dom så dom måste prata ner mig inför andra??
-Nopp.
Hur kan en stiftelse faktiskt blunda för hur deras medlemmar beter sig?
-Jo då, det är ju lättare att "inte" höra skiten.
Varför just jag av alla förbannade människor?
-Visste jag det skulle jag ändra mig omgående. Jag vill absolut inte vara i vägen eller kasta på andra personer mitt liv, egentligen alltså. Om jag satt i deras situation så hade jag sagt ifrån, eller skrivit ett brev och skickat till mig och förklarat vad som är problemet. Jag berättar gärna om det jag har varit med om men jag tvingar fan inte på någon detta.

Jag ska vara riktigt ärlig och säga att jag har varit på och försökt reda ut situationen tidigare, senast för inte alls många dagar sedan faktiskt. trodde det var löst och glömt, men fan i satan heller.
Vissa människor är riktigt asdumma i huvet som säger, och bedyrar att dom inte har snackat skit. 

Va fan tror dom egentligen?

Att det inte ska komma fram eller?

Nej, fy fan alltså, jag som har haft ett riktigt bra mående fram till det här med körkortet. Alltså ska det komma mer skit så jag verkligen ska göra ett praktdyk ner i källaren, eller kolgruvan.
Jag blir så förbannat ledsen, sårad, kränkt, förödmjukad, ja va fan, pissa mig hellre i ansiktet och stå för det, det hade varit rakare.

Jag är skrämmande, personer är rädda för mig???
För VAAAAAAAAAAAAAD????
Jag har ju inte gjort någon något illa, inte medvetet hur som helst. Säger ingen något om att jag har en brutal attityd, eller är skrämmande då kan jag heller inte veta, eller förändra.
En önskan precis just nu är att ett flygplan skulle ramla ner i skallen på mig för jag orkar inte med mer förbannade jävla skit!!!!!!
Det känns i skallen när alla tankar och förklaringar far omkring. En del tankar blir i alla fall inte bra, eller av.
Men önskan finns fortfarande där.
Jag vet till 200 % hur min natt kommer att bli. Älta, älta och älta lite till. Hur morgonen blir har jag ingen aning om idag. Den som lever får se.
Lajter!

3 kommentarer:

  1. Antingen bestämmer du dig för att de har fel, och således tar du inte åt dig.

    Eller så slutar du vara arg, tar åt dig och ändrar din attityd, om du tycker att det fanns någon sanning i det.

    Thats it! Säg den åsikt på ett lugnt sätt och välj ett av ovanstående alternativ. Istället för att bli arg och bekräfta deras syn på din attityd - gör tvärtom!

    SvaraRadera
  2. Hej min vän!
    Jo, du vet att jag vet att du har så rätt i det du skriver. Det är bara det att jag måste vara för jävla hemsk som mer eller mindre alltid hamnar i dessa situationer. Jag är mer sårad och ledsen över fenomenet faktiskt.
    Jag har haft bekymmer under hela tiden som jag mått så fantastiskt bra och rett ut dom. Nu har det blivit liiiiiite väl mycket problem faktiskt. Vill ju behålla mitt körkorts tillstånd men det handlar om pengar, precis som allt annat. Såååå, jag är rätt handlingsförlamad och den här skiten kunde ju hållt sig på avstånd tycker jag. Till och med dom på rsmh tyckte att det var magstarkt med dessa påhopp. Ja ja,är det inte det ena så är det det andra, sa kärringen som fick näsblod.
    Kram kram!

    SvaraRadera
  3. Ja det är skit med skit... Och att saker måste strula och bråka jämt! Men vad kan man göra annat än att bemöta det med ro och försöka ordna det.. Att ta saker med ro är något som hjälpt mig mkt, även om jag fortfarande måste bättra mig :)

    SvaraRadera

Etiketter