Rännskita.

Var mans problem typ nån gång under året kanske. Rekommenderade mig själv att inte ha mer än 3 meter till toa´n för då utsatte jag mig för stora risker. Nu har det i alla fall släppt, so to speak.
Det var meningen att jag och polaren skulle slutföra ett jobb han på börjat i huset mitt emot. Det går inte att ringa honom för luren är stängd så jag hade ju självklart räknat med att han skulle dyka upp på förmiddagen, vilket han inte gjorde.
Jag blir irriterad för jag ställer upp och hjälper honom men sen skiter han i att ens visa nån vilja.
Jag har inte nån viktig agenda att följa men nu så börjar jag bli så sur på det hela och när det väl kommer till skott så kan det ju hända att jag ska göra nåt annat.
Ja menar, jag avsätter tid på att vänta att han ska dyka upp och det där är inget jag är bra på att hantera. Skitsamma.

Min mage började påkalla uppmärksamhet av den akuta sorten första gången inatt. Sen har den fan levt ett eget liv sedan dess fram till nu. Nu har det lagt sig äntligen och jag mår bra igen, uschan för problem mage.

Klockan är nu halv sex och jag har legat mer eller mindre hela dagen vilket nu börjar kännas. Rastlösheten är total känner jag. Är väl bara till att rida ut stormen tänker jag.
Lajter!