Äntligen lite sinnesro.

Vaknade med ett ryck för en stund sen. Somnade med kläderna på i soffan i polarens lägenhet som jag nyttjar när han är i Malmö. Ja, det är snarare för att jag ska med ett tåg senare idag och att det igår var Takida som drog ut på tiden. Tanken var ju att jag skulle slippa stressa men det får jag ju ändå göra.
Otroligt nog så glömde jag mitt insulin hemma i lägenheten så det får bli till att promenera hem och hämta det självklart för det är ju viktigt att sköta det där har jag fått i mig av alla sköterskor och läkare jag stött på här.
Skrev för ett par dagar sedan att jag kände för att byta stad, inte att det var så att jag skulle flytta. Men direkt hade någon varit på min hyresvärd om att få ta lägenheten efter mig????
En polare som jag träffade då jag var här uppe i somras, då var vi förresten vänner men det verkar ha gått ur tiden.
Det rycktas om att jag "förmodligen" är påtänd mellan varven. Det är ju skitbra att folk ser det i så fall. Jag kan inte neka till det heller för min medicin är narkotika och jag tar den kontinuerligt varje dag så för mig så är det här ryktet obegripligt.
Jag tog fram det här ryktet för ett tag sen och pratade med ett par personer om detta men då fanns det inget att säga. Märkligt att folk ska hålla på att leta fel hela tiden på mig som person, att jag minsann alltid kommer vara en missbrukare. Det som talar emot är ju att jag inte längre klassas som missbrukare inom vården vilket var en riktigt skön känsla när läkaren sa det till mig.

Ja ja, det ska bli skönt att komma iväg ner till min dotter och familjen omkring henne. Där är det inga problem att acceptera mig för den jag är. Inte heller döms jag för mitt tidigare leverne, det är riktigt bra det.
Lajter!