Äntligen känner jag mig riktigt frisk och funktionell och jag är fan i mig värd det efter all skit jag gått igenom. Sysselsättning och lägenhet har jag, fattas bara en kvinna att dela tillvaron med men det kommer väl.
Träffade en tjej för ett tag sedan, vi åkte hem till "mig", (lånad lägenhet), och vi var överens om det som skulle hända. Tidigare har jag skrivit om hur min hudkostym ser ut efter 23 år av droger, men ska påminna igen om det. Jag har en satans massa ärr efter sår som jag fick efter 7 år i missbruket. Svinkoppor säger en del, stafylikocker säger en del, nåt botemedel fick eller fanns inte hur som helst. Det går bra när jag solar solarium och håller mig brun, då syns inte det här. Men tjejen reagerade konstigt, vilket jag har förståelse för. Det blev en konstig stämmning minst sagt. Hade ju hoppats på att hon skulle varit så pass rak att hon frågat mig varför jag hade så mycket ärrvävnad på benen. Jag har bestämt mig för att absolut inte föregå någon mer och själv berätta om mitt liv. Nej, nej, absolut inte efter det här med serbiskan som jag blev så förälskad i och som blev förbannad på mig efter att ha läst den här bloggen. 700 inlägg raderade jag den gången.
Kan ju säga att jag har äntligen pratat med henne nu men att det tog lång tid, precis i samma veva som jag flyttade faktiskt.
Blir glad då jag tänker på henne och någonstans långt bak finns en liten förhoppning om att få träffa henne igen.
Oavsett orsak så var det här ett "one night stand" och det är helt okey för min del. Hon vet idag orsaken och har bett om ursäkt men så är det ju, en reaktion sitter som en fläskläpp och det har tagit ett tag att komma ur känslan-igen.
Jag överlever i alla fall och nu ska jag snart dra ut till en arbetsplats och göra en intervju med en medlem i fontänhuset.
Ciao!
Träffade en tjej för ett tag sedan, vi åkte hem till "mig", (lånad lägenhet), och vi var överens om det som skulle hända. Tidigare har jag skrivit om hur min hudkostym ser ut efter 23 år av droger, men ska påminna igen om det. Jag har en satans massa ärr efter sår som jag fick efter 7 år i missbruket. Svinkoppor säger en del, stafylikocker säger en del, nåt botemedel fick eller fanns inte hur som helst. Det går bra när jag solar solarium och håller mig brun, då syns inte det här. Men tjejen reagerade konstigt, vilket jag har förståelse för. Det blev en konstig stämmning minst sagt. Hade ju hoppats på att hon skulle varit så pass rak att hon frågat mig varför jag hade så mycket ärrvävnad på benen. Jag har bestämt mig för att absolut inte föregå någon mer och själv berätta om mitt liv. Nej, nej, absolut inte efter det här med serbiskan som jag blev så förälskad i och som blev förbannad på mig efter att ha läst den här bloggen. 700 inlägg raderade jag den gången.
Kan ju säga att jag har äntligen pratat med henne nu men att det tog lång tid, precis i samma veva som jag flyttade faktiskt.
Blir glad då jag tänker på henne och någonstans långt bak finns en liten förhoppning om att få träffa henne igen.
Oavsett orsak så var det här ett "one night stand" och det är helt okey för min del. Hon vet idag orsaken och har bett om ursäkt men så är det ju, en reaktion sitter som en fläskläpp och det har tagit ett tag att komma ur känslan-igen.
Jag överlever i alla fall och nu ska jag snart dra ut till en arbetsplats och göra en intervju med en medlem i fontänhuset.
Ciao!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar