Ny fundering.

Ryggen!?

Den har visat sig börja bli ett problem för mig.
Jag jobbar som fastighetsskötare. Ett arbete där man generellt tror det handlar om att pyssla lite med lite av varje. Så är det också, fast man glömmer bort att det är ett tungt arbete som sliter på ryggen.
Jag började där i höstas, 12 oktober närmare bestämt. Då handlade det mest om att kratta/räfsa/blåsa löv, såga lite grenar och träd, köra soprundor osv.
Redan då hade jag känningar på vänster sida i höjd med njuren. Men även jobbet som takarbetare gav samma symptom minns jag nu.
Hur som helst så är jag av den kalibern att jag trott det var ovana av att jobba och att det ska "kännas" lite så man vet man gjort ett bra jobb när dagen är slut. Mitt förra jobb var mycket mer krävande kroppsligt jämfört med det här tror jag för jag gjorde inte mycket annat än hängde på en vattenstråle på hög höjd och då handlade det om fler än 8 timmar per dag. Det gjorde förbannat ont just på det där stället jag beskrev tidigare.

Nu i vinter har denna åkomma infunnit sig igen och oftare och oftare. Jag skottar massor av snö i stort sett varje dag, i alla fall när det snöar. Ovanpå det så hackar jag is, sandar för hand och använder skyffel, varje dag det också.

Det är ett tungt jävla skitjobb, det är och har varit svinkallt och arbetskläderna är under all kritik. Något jag påpekat flera gånger redan, men som tydligen inte går fram till den som är ansvarig och varför vet jag inte. Detta skapar irritation mellan mig och honom, från min sida.

Det positiva, för det finns det i massor egentligen, några jag direkt kommer att tänka på är- alla trevliga människor jag träffar varje dag, beröm för våra insatser, särskilda fikastunder med dom boende och att dom visar uppskattning för jobbet vi gör även om det ibland tar lite lång tid att tex få sin infart skottad efter ett rejält snöfall. Vi har 250 infarter att skotta plus ingångar till källare och tvättstugor. Vi hyr in skottare, jag vill inte få det att låta som om vi tre gör ALLTING själva efter ett snöfall. Men det är bara då vi har hjälp, annars är vi själva.

Min fundering i nuläget är hur jag ska tackla det här med ryggen. Först måste jag ju genomgå en ordentlig läkarundersökning det vet jag, och det är på gång. Men jag är ju inte anställd förräns 15 Mars.
Två saker snurrar i skallen på mig.

Det ena är att ingen egentligen vill anställa en person som kan vara i riskzonen för sjukskrivningar.

Det andra är att säger jag nåt nu så kan jag riskera anställningen.

Ett jävla dilemma har det här blivit. Idag tjänar jag 178 kr/dag, efter den 15:e betydligt mer. Jag vet att företaget har fått bidrag på 80% för att anställa mig, men det ska ju inte spela in här i hur jag ska göra. Så här är det för mig att ha den här jävla adhd´n. Jag tänker alldeles åt helvete för mycket på andra saker som inte spelar någon roll egentligen. Det viktiga är väl att jag tryggar min försörjning och fungerar som människa även efter arbetet.
Hade jag inte missbrukat i så många år hade jag idag vetat hur jag skulle göra eftersom jag skulle ha arbetat dom åren. Det här problemet är jag med all säkerhet inte ensam om att ha men jag tror att det är förenat med skam att inte VETA saker ju äldre vi blir.
Då man var ung tog man reda på saker och ting, idag gör jag det också men jag är lätt lurad vet jag om.
Godtrogen heter det med ett annat ord. Vill vara arbetsgivare till lags vilket sätter mig i den positionen att jag litar blint på allt som sägs, och här har jag fått taskig erfarenhet redan.
Massor av funderingar men få svar än så länge.

Idag ska jag på den där läkarundersökningen som ska ge mig mitt lämplighetsintyg, mitt körkortstillstånd med andra ord.
Det är ännu en belöning jag får tack vare att jag är drogfri.........vilket inte är svårt att vara måste jag säga!!!!