Piller till trots, (sk lyckopiller), så är mitt mående inte bra alls. Jag fortsätter att isolera mig medvetet, varför jag gör så är inte lätt att förklara.
Jag är fullt medveten om att det inte är bra, men ändå så förmår jag mig inte att göra något. Har bokstavligen legat i sängfan hela veckan och slagit ihjäl tid.
Jag väntar och väntar på att få komma iväg till det här stället, men jag vet inte idag NÄR det kan vara dags. Men jag hoppas att det blir redan imorgon.
Det är så mycket jag "måste" ta tag i känner jag.
Kontakten med myndigheter har halkat efter. Försäkringskassan har jag inte kontaktat om min sjukskrivning förrän nu i fredags. Fan, jag VET ju så väl att jag måste, men ändå, jag bryr mig inte.
Oroväckande tankesätt, jupp, jag vet.
Men jag är medveten om detta och det ser jag som ett tecken på att jag är på rätt väg.
Ha Det Gött Alla!!
Inlägg
Kämpa på Johnny!! Jag hoppas du får komma iväg snart och att måendet går uppåt..
SvaraRaderaSkickar lite extra kramar på Hjärtansdagen...
Tack Ida!
SvaraRaderaSkickar lika många kramar tillbaka!!
Jodå, jag fick alldeles nyss veta att det blir imorgon som jag åker. Det ska bli så skönt så det redan börjar kännas :)