På mitt jobb som fastighetsskötare så har jag permanenta sysslor att ta hand om, mycket är skitgöra, men dom ska utföras vilket jag gör om än att jag opponerar mig en del.
Jag letar och försöker hitta vart felet ligger. Är det JAG som beter mig på ett visst sätt? Tolkar jag situationer fel? Fan, är jag verkligemn dum i huvet?
Dessa frågor mal ständigt i min skalle, och fler därtill måste jag säga. Som fd missbrukare så är jag fenomenal på att köpslå med mig själv hela tiden. Förr så exploderade jag direkt på både gott och ont, men det var aldrig tal om att situationer feltolkades i alla fall.
Idag så försöker jag "se" situationen ordentligt innan jag reagerar. Ändå så känner jag att jag "gör fel" inför mig själv.
Som exakt just nu. Nu så tappade jag totalt lusten att ens beskriva vad jag är frustrerad över......för jag tror det är fjantigt och löjligt helt enkelt. Ska fundera en stund till på det här och om jag ska fortsätta att skriva om det.....
Här kommer jag att berätta om det liv jag en gång levde, som knarkare, men mest kommer det att handla om hur duktigt svårt det är att anpassa till samhället med dess motgångar och motarbetande. Har nyligen tagit mig till Örebro där jag trivs med tillvaron som jag ännu en gång försöker bygga upp. Jag lärde mig av misstagen jag gjorde i Linköping och tänker absolut inte göra om dessa igen. Nu vill jag börja LEVA! ! !
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
Etiketter
Fontänhuset
(1)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar