08 mars 2013

Nä men, så kan det kan bli...

..aa, vaknade sent idag och vände mig om för att krypa intill kvinnan jag haft hos mig ett tag. Men va fan, det var tomt bredvid mig, nobody there, eller hur jag ska uttrycka mig. Hon åkte ju hem igår straxt efter 1....
Jag vande mig fort måste jag säga vid att ha någon bredvid mig men i onsdags så snackade jag med polare som frågade om just det här med om hon var min sambo. Då svarade jag konsekvent "Nej" på detta för jag tycker fortfarande att det är jäkligt gött att vara singel, träffa vem man vill och framför allt umgås med vem jag vill. Kontrasten till att då vakna med någon blir lite skev om jag inte ska hoppa omkring mellan olika kvinnor, vilket inte är aktuellt. Så vilket värdesätter jag mest då?
Att vara singel såklart!!
Människan som var här har jag ett förflutet med sedan i början av min drogfrihet. Hon var riktigt elak minns jag utan att gå in på varför. Pratade med en väninna om detta och hon blev paff då jag sa att jag inte har några som helst problem att glömma och gå vidare med människor som gjort oförätter mot mig, men att jag är ju på min vakt när dom återkommer i mitt liv.
Det här är en sån situation och jag har garden uppe högt för tillfället och avvaktar och ser vad som händer. Gamla beteenden är jag allergisk emot så det finns en hel del som behöver bevisas innan jag kliver in i något, ifall jag nu gör det. Det kan tänkas vara det dummaste jag gör vilket jag är medveten om men vill man ha något så får man kämpa lite för det.
I mitt förra sjuka förhållande så friade hon till mig och det absolut första jag kom att tänka på var-Ska jag aldrig få bli kär igen?
Sjukt va, men det visade sig att detta förhållande var allt annat än bra och jag är riktigt glad över att det varit över i snart 7 år.
Jag har haft ett par andra sedan dess men det har stupat för än det ena än det andra som påmint mig om detta sjuka jävla beteende som hon hade och sen var det aldrig kärlek heller tror jag. Jag var mitt uppe i att ordna min tillvaro och det var mitt enda fokus. Säga vad man vill om att vara fokuserad och att kärleken tar bort fokus om det sker, men det gäller inte mig tydligen. Jag har ju inget att erbjuda utom mig själv och det är inte nog anser jag. Ett körkort i alla fall bör jag ju ha samt inga skulder hos kronofogden. Det här är ju jättenära nu och sen är jag mer än villig att skaffa förhållande med samma utgångspunkt som jag själv har.
Jag vill dessutom ha ett jobb där jag får resa omkring för då fungerar jag som allra bäst. Vara borta i veckorna och jobba 12-16 tim varje dag och sen ha ledigt ett tag. Mitt jobb på fp´s Tak&Industrimålning var så jävla bra på det sättet och jag tjänade riktigt bra med pengar också. Tider jag minns med ett leende faktiskt även om chefen där nu sitter inne på 7 år för narkotikabrott. Ironiskt.
Lajter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Etiketter